YOSEMITEox – 12 tävlingssäsonger och 50 ritter -Berättelsen om en uthållig häst
Denna berättelse kan göras kortfattad i siffror:
43 godkända ritter, 24 placeringar, 3457 kilometer totalt
15st 50 km ritter, 4 segrar
17st 80 km ritter; 5st 2:a plac., silver på Lag-SM
11st 120 km ritter; 1 seger, 2 silver + 1 brons + 4:e plac. på YR-SM, lagbrons på YR-EM
Yosemite är född 1989 e. Dynamite u. Yasmine. Brun med bläs, 151 cm. Alltid mage – älskar mat.
Men denna framgångsrika historia innehåller naturligtvis också motgångar och problem.
Jag börjar från början:
Jag som äger denna (oftast) underbara häst heter Gunilla Kjellén. Jag är uppvuxen på landet, min far var hästuppfödare och körkarl. Jag fick min första häst 1959, ett gotlandsruss, och har haft häst sen dess.
Min första kontakt med distansritt var då jag 1990 satt och tittade på TV-sändningen från ryttar-VM i Stockholm. Just då var mitt yngsta barn (nummer sex) en månad gammalt och tanken på att börja tävla var onekligen långt borta. Men intresset hade väckts, jag hade alltid ridit ute i skog och mark och sprungit en hel del motionslopp själv också.
Tre år senare var jag lite trött på min gamla connemaraponny, och min hovslagare sa: ”Varför köper du inte en arab, jag vet en fyraåring som är till salu”.
Jag och min dotter Josefin åkte och tittade och jag köpte Yosse, nykastrerad och knappt sadelvan i februari 1993.
Det blev ett äventyr, han ville bara springa och komma ifrån bettet. Efter att ha åkt av ett par gånger var jag färdig att ge upp, det här var inget för en ansvarstagande mamma med huset fullt av småbarn. Men min man peppade mig: ”Det här kommer du att klara”. Jag vet inte om han gjort det om han vetat vilka konsekvenser det skulle föra med sig!
Byte av betsel mot sidepull och med hjälp av en NH-tränare hittade vi en fungerande kommunikation och kunde börja ut och träna. Yosse älskar att springa och i början fanns det bara en växel i galoppen, men när jag inte vågade längre gick det alltid att bryta av och skritta.
Under första hösten körde vi in honom. Det tog lite tid, men under vintern drog han släden. Det har blivit mycket slädfärder under årens lopp, ibland med ungarna tolkande efter.
När han var fem var det dags för första distanstävlingen. Jag köpte en gammal enhästars transport som jag fick dra med vår Volkvagnsbuss. Gav mig iväg med Josefin , då 15, och hoppades att jag inte skulle behöva backa med släpet! Det var Tjustritten i mitten av september, 40 km CR utan veterinärgrind. Jag hade aldrig varit på en distanstävling!!
Eftersom jag inte hade någon medhjälpare bad jag arrangörerna sätta ut mitt fika vid 20-km markeringen så jag skulle hitta det. Josefin fick följa med medhjälparna till ett annat ekipage så hon skulle lära sig hur det gick till.
Starten gick och min snälla arab förvandlades till ett vilt bockande monster, så det var bara att dra sig åt sidan och låta de andra försvinna. Sen gick det bra, regnet öste ner under hela ritten, jag hittade mitt fika och sista milen då det började bli lite segt fick vi som tur var sällskap, Jag blev godkänd, transporten bogserades ut från åkern som blivit lervälling, och vi kom lyckligt hem. Men Josefin hade bestämt sig för att tävla distansritt!
Nästa år red vi sex 50 km ritter. Det var roligt och gick bra, fast fort. Josefin tog över alltmer, jag kunde ju köra bilen!!
Nu var det dags för längre ritter, men då kom en olycka i vägen. Jag körde honom mycket med en gammal rockard, en dag brast skakeln (utmattningskorrosion) och Yosse sparkade sig lös och skenade hem med vagnen hängande i andra skakeln. Jag klarade mig med skrapsår. Vägen var som tur var tom från trafik och barn, men bakbenen på hästen var söndersparkade. Det blev många stygn, men senorna var hela och musklerna läkte under vintern. Ny rockard införskaffades och efter många timmars träning gick det att köra igen.
Året därpå var Josefin i USA och jag fick tävla. Det blev en 50 och två 80 km ritter, träningsvärken var obeskrivlig efter den första åttamilen. Jag trodde inte att jag skulle lyckas köra hem!
Josefin återvände och kvalificerade sig till Young Rider satsningen. Nu blev det långa tävlingar, så småningom gick resan till Sydtyskland, två gånger var vi i Donaueschingen och red i Schwarzwald. Höjdpunkten var då de svenska flickorna tog lagbrons på YR-EM. Yosse var helt cool under paraden med pompa och pukor och hade inga problem att stå stilla under alla högtidstalen.
Han har alltid haft en stor förmåga att koppla av i grinden och detta bidrog till en av karriärens stora besvikelser. Yosse blev utesluten efter 14,5 mil på en 16-mils ritt med motiveringen att han såg alltför trött ut. Han pulsade in på drygt två minuter och klarade Ridgeway-testet, samt drog iväg med mig för att kasta sig över maten direkt efter grinden.
Då hade han gått 1125 km utan uteslutning!
Under 1998 och 1999 tog Josefin två medaljer på YR-SM, ena gången spurtade de om guldet!
Efterhand som vi började rida längre fick han alltmer problem med rygg och sadlar. Under loppet av några år hade vi haft 10 olika sadlar!! Bland annat reds han med en sadel som just anpassats till hans ”bananformade” rygg. Vad vi missat var att sadelgjordsfästena var asymmetriskt placerade, vilket gjorde att sadeln skruvades mot ryggmuskeln. Säsongen inleddes med uteslutning i första grind pga hälta och efter några timmar utvecklades överben på båda frambenen. Diagnosen blev inflammation i båda framknän samt kotor och inflammation i ryggmuskeln. För att försöka undkomma obehaget i ryggen hade han överbelastat frambenen!
Det blev en lång konvalescens och enda säsongen utan någon godkänd ritt. Med hjälp av en duktig sadelmakare specialbeställdes en ”Arabian saddle” från England som anpassades till honom och kontrolleras varje år.
Ryggproblemen finns kvar, men med hjälp av kiropraktor, massage och akupunktur kan han fortsätta att tävla. Dessutom körs han mycket under vinterhalvåret för att avlasta ryggen.
Då Josefin flyttat hemifrån för studier var det dags för Erika, 8 år yngre än Josefin, att ta över. Hon hade varit ”medhjälpare” under hela tiden. Första åren fördrevs tiden i bilen med Emil i Lönneberga och Pippi Långstrump på kassettbandspelare.
Erika hade ridit ett antal ritter i lugnt tempo med sin ponny Exter Rock och längtade efter att tävla på riktigt. Jag var lite orolig, Yosse är ingen lättriden häst. Bockar fortfarande mycket i början på tävlingar och vill absolut ligga först, men efter inköp av säkerhetsväst fick hon försöka. Det gick bra och snart gick Yosse YR-SM igen, silver -03 och 4:e plac. -04.
Under alla åren har jag ridit honom mycket hemma. Jag trivs inte riktigt med alla glada bocksprång, men då jag rider honom ensam går det i allmänhet lugnt till väga. Nu kan vi galoppera långa sträckor i lugnt tempo och låg form. Men det går inte att galoppera efter en annan häst, inte ens stallkamraterna tolereras. Vi har tränat dressyr för instruktör under alla år, men han gör oftast som han vill i alla fall. Jag brukar ibland säga att den hästen är Dr Jekyll och Mr Hyde, två olika personligheter i samma individ. Lastning är aldrig några problem, står lös i stallgången medan man sadlar och orädd i trafiken, men när man väl suttit upp ändras allt!
Under 2005 har vi gjort helt nya erfarenheter under tävlingar med Yosse. Helt plötsligt stannar han, fryser fast och vägrar att fortsätta en stund. Inget hjälper utom att ryttaren hoppar av och går en bit. Ryttaren som varit van att bromsa under 8-10 mil får försöka att övertyga honom att fortsätta.
Vi trodde naturligtvis att det var något fel på hästen och åkte till veterinärklinik. Det mesta undersöktes; njurar, urinrör, urinprover, rörelser på rullband, blodprover… Veterinären konstaterade att ju mer prover han tog desto friskare verkade hästen.
Vi bestämde att gå ner till kortare ritter för att se om Yosse skulle tycka att det var roligt igen. Jag tävlade honom på Ölandsritten, första gången på åtta år och den gången gick det riktigt bra. Vi låg i täten och vann tävlingen, med BC för första gången.
På Simlångsritten gjorde han sin 50:e tävlingsstart. Värmde upp jättefint, såg härligt laddad ut och tvärstannade sedan framför startlinjen en god stund medan resten av fältet försvann. Så småningom lät han sig övertalas att starta och for iväg, glatt bockande efter de andra. Under hela ritten växlade han mellan att stanna, skritta och emellanåt lite snabb galopp. Erika hade bara att gilla läget. Promenera ut från grinden på andra sträckan, och hon fick sitta av och gå flera gånger. Då det var 5 km kvar låg de på femte plats, 10 min efter ledaren. Vi åkte till veterinärgrinden och döm om vår förvåning då Erika och Yosse galopperade in som segrare!!
Tur att han har mycket erfarenhet och styrka i kroppen vid det här laget. Trots hans ovanliga sätt att genomföra tävlingarna har han varit placerad på samtliga genomförda tävlingar i år! Vi kan ju inte annat än skratta åt honom, fast Erika vill helst kunna planera sina ritter själv.
Erika har fått ny häst att träna och jag fortsätter med Yosse. Han galopperar glatt i snön långa turer precis som vanligt. Jag håller på att ladda och samla mod för att tävla honom själv nästa säsong. Målet är att komma över 3000 km på officiella listan, vi har inte långt kvar.
Lillasyster Lovisa som nu blir 16 vill gärna också prova att tävla honom, vi får väl se om jag vågar släppa iväg dem.
Detta är historien om vår speciella familjehäst. Vi har haft många härliga år då vi fått se många nya platser och vackra landskap. Det har varit fantastiskt att få uppleva detta tillsammans med tre av mina döttrar.
Tävlingsstatistik för Yosemite
|
Ryttare |
Ritt |
Datum |
Klass |
Km |
Hst |
Plac |
|
Lovisa Kjellén |
Skov Hastrup Ridtet |
2007-09-30 |
T |
60 |
12,6 |
2 |
|
Gunilla Kjellén |
Billingeritten |
2007-08-19 |
T |
50 |
17,5 |
2 |
|
Erika Kjellén |
Göingeritten |
2007-05-27 |
T |
80 |
12,2 |
|
|
Gunilla Kjellén |
Vedemaritten |
2006-04-29 |
T |
50 |
18,0 |
3 |
|
Erika Kjellén |
Simlångsritten |
2005-10-01 |
T |
50 |
15,7 |
1 |
|
Gunilla Kjellén |
Ölandsritten |
2005-09-18 |
T |
50 |
13,8 |
1 |
|
Erica Kjellén |
Tjustritten |
2005-08-27 |
T |
50 |
14,6 |
4 |
|
Erica Kjellén |
Sörmlandsritten,LagSM |
2005-07-16 |
T |
80 |
16,9 |
16 |
|
Josefin Kjellén |
Greveritten |
2005-06-18 |
T |
80 |
15,4 |
2 |
|
Josefin Kjellén |
Sydnärkeritten. Lag SM |
2004-09-19 |
T |
80 |
16,5 |
5 |
|
Josefin Kjellén |
Djursdalaritten |
2004-08-21 |
T |
80 |
13,1 |
13 |
|
Erica Kjellén |
Dackeritten YR-SM |
2004-06-12 |
T |
120 |
15,9 |
4 |
|
Erica Kjellén |
Göingeritten |
2004-05-22 |
T |
120 |
14,3 |
7 |
|
Erica Kjellén |
Vedemaritten |
2004-05-01 |
T |
80 |
14,3 |
8 |
|
Erica Kjellén |
Simlångsritten |
2003-10-04 |
T |
80 |
12,3 |
11 |
|
Erica Kjellén |
Rökulla100 |
2003-08-02 |
T |
100 |
13,4 |
6 |
|
Erica Kjellén |
Göingeritten YRSM |
2003-05-31 |
T |
120 |
13,9 |
4 (2) |
|
Erica Kjellén |
Nybyggetritten |
2003-04-27 |
T |
80 |
15,3 |
7 |
|
Erica Kjellén |
Hedelandsridtet |
2002-10-27 |
T |
57 |
16,5 |
1 |
|
Erica Kjellén |
Vedemaritten |
2002-10-05 |
T |
80 |
16,3 |
2 |
|
GunillaKjellén |
Brantestaritten |
2002-09-14 |
CR |
50 |
11,6 |
|
|
Erica Kjellén |
Djursdalaritten |
2002-06-01 |
T |
80 |
14,8 |
10 |
|
Josefin Kjellén |
Åsedaritten |
2002-04-20 |
T |
51 |
15,9 |
5 |
|
Josefin Kjellén |
Sydnärkeritten |
2001-09-16 |
T |
122 |
14,1 |
|
|
Josefin Kjellén |
Karolinerritten |
2001-09-02 |
T |
80 |
11,9 |
|
|
Josefin Kjellén |
Sydnärkeritten YRSM |
1999-09-19 |
T |
120 |
16,2 |
2 |
|
Josefin Kjellén |
DonaueschingenYREM |
1999-08-14 |
T |
120 |
15,8 |
18 |
|
Josefin Kjellén |
Göingeritten |
1999-05-15 |
T |
120 |
16,2 |
1 |
|
Josefin Kjellén |
Frostaritten |
1999-04-17 |
T |
80 |
16,5 |
2 |
|
Josefin Kjellén |
Hoburgsritten YRSM |
1998-10-04 |
T |
120 |
15,8 |
5 (3) |
|
Josefin Kjellén |
Donaueschingen |
1998-08-08 |
T |
120 |
13,8 |
8 |
|
Josefin Kjellén |
Kanonritten |
1998-07-04 |
T |
120 |
10,2 |
|
|
Josefin Kjellén |
Vätternritten |
1998-06-07 |
T |
80 |
14,9 |
2 |
|
Josefin Kjellén |
Karolinerritten |
1997-09-07 |
T |
115 |
15,5 |
2 |
|
Josefin Kjellén |
Filipstadsritten |
1997-08-09 |
T |
80 |
14,5 |
2 |
|
Josefin Kjellén |
Simlångsritten |
1997-06-28 |
T |
80 |
11,1 |
|
|
Gunilla Kjellén |
Åsedaritten |
1997-06-14 |
T |
80 |
13,6 |
|
|
Gunilla Kjellén |
Göingeritten |
1997-05-10 |
T |
80 |
12,4 |
|
|
Gunilla Kjellén |
Frostaritten |
1997-04-12 |
T |
50 |
10,5 |
|
|
Josefin Kjellén |
Tjust Soloritt |
1996-05-04 |
T |
50 |
17,7 |
2 |
|
Josefin Kjellén |
Karolinerritten |
1995-09-03 |
T |
50 |
15,9 |
6 |
|
Gunilla Kjellén |
Tjustritten |
1995-08-12 |
T |
50 |
13,4 |
2 |
|
Josefin Kjellén |
Simlångsritten |
1995-07-01 |
T |
50 |
16,7 |
3 |
|
Josefin Kjellén |
Åsedaritten |
1995-06-17 |
T |
50 |
14,3 |
1 |
|
Gunilla Kjellén |
Göingeritten |
1995-05-27 |
CR |
50 |
12,5 |
|
|
Josefin Kjellén |
Åsedaritten |
1995-04-22 |
CR |
50 |
13,4 |
|
|
Gunilla Kjellén |
Tjustritten |
1994-09-14 |
CR |
40 |
11,5 |
|
Yosemite – Minnet av en uthållig distanshäst.
Yosemite kom in i vår familj vårvintern 1993. Han var då fyra år, nykastrerad, och ”sutten på”.
Han var efter Dynamite som var efter Dylemat. Modern var Yasmine, ett danskt sto med ungersk far. Uppfödare var Hans Hammargren.
Yosemite var brun med bläs, 151cm hög och alltid rund om magen. Hans stora passioner i livet var att springa och att äta.
Under hans första år hos oss blev han så småningom både inriden och inkörd. Mitt mål var redan från början att vi skulle prova det här med distans och hösten 1994 red jag honom på vår första Clear Round.
Detta blev starten på en fantastisk tävlingskarriär, han startade sedan varje år tom 2006.
Yosemite deltog i 55 ritter, han var godkänd på 47 av dessa och placerad på 27.
Han gick totalt 3700 tävlingskilometer , varav 11st 120 km ritter.
Han har tävlats av mig och mina döttrar Josefin, Erika och Lovisa.
Josefin red honom på Young Rider EM i Donaueschingen 1999, de var med svenska laget som tog medalj. Han har flera SM-medaljer på Young Rider SM och lag-SM.
Yosemite var en mycket speciell häst, kunde vara ganska het och svårriden, speciellt på tävling, och var samtidigt lugn och orädd att hantera. .
Han hade en riktig tävlingsgnista och hade alltid helt klart för sig när det var dags för målgång – oberoende av hur lång tävlingen var.
Yosemite var tränad för att starta sin 14:e säsong, men efter påsk hittade vi honom halt i hagen och det visade sig vara en fraktur i hovleden som inte gick att göra något åt.
Alla dessa ritter har gett oss många härliga naturupplevelser och vi har kommit in i en sport med fin gemenskap och tuffa tävlingar.
Vi fortsätter med nya hästar – men minnet av Yosse kommer alltid att vara med.